annelise

Alla inlägg under april 2010

Av annelise - 29 april 2010 09:56

Beltane, en gammal keltisk/hednisk helg, då vi hälsar våren i mörko lande...Ett halvår har gått sedan Samhain, Allhelgona, då, när slöjan var som tunnast mellan världarna och ett nytt år började.


Nu har det mörka, kalla vinterhalvåret passerat med mycket snö och i morgon tänder vi eldar igen, vi bränner bort det mörka, demonerna, vintern och kylan, vi tänder solen och tillåter värmen att komma tillbaka.


Det är också en helg för fruktsamheten...Fruktbarheten och den uppvaknande växtligheten men även föreningen mellan manligt och kvinnligt.


Merry meet, merry part and merry meet again...





Hören ljusalver, hören fylgjor

Hören himlafar

Höga väsen, hämten till oss

luftens ljusalveliv

och styrka från solens strålar...


(Från "Runmagi och Shamanism" av Atrid Grimsson)





Ord

Av annelise - 23 april 2010 21:41

I morse när jag höll på att vakna kom följande ord farande genom huvudet på mig:


"Det möjliga är nog det bästa"




I mitt fall är orden uppgiven och ge upp aktuella. Har kastat in handduken och gått med på en längre sjukskrivning. Jag har gett upp kampen mot det omöjliga i att bara köra på och gå på tabletter. Jag kan också känna mig lite uppgiven - att detta ska behöva hända en gång till, att jag inte begripit tidigare?


Så blev det möjligt att faktiskt vara hemma ett tag, men hur länge är det möjligt?


När jag väl gett upp och är uppgiven kommer tröttheten, den trötthet jag lagt all min kraft på att bekämpa. Räkningen kommer nu och det blir dyrt, ungefär som elräkningen kommer efter vintern.


Det kommer att ta minst två veckor att vila ikapp mig, sen några veckor till att kunna börja röra sig igen...sen ett par veckor att fundera ut hur man ska gå vidare - det blir nog längre än jag egentligen vill. För man vill ju vara frisk och stark och pigg och glad.....

 

Så här stod det på Facebook idag: 

 

Depression är inte ett tecken på svaghet, det är ett tecken på att du har prövat att vara stark allt för länge.

 

Det är sant. Jag är inte deprimerad nu, men jag har varit det tidigare. Däremot har jag provat att vara stark alltför länge.


Men "det möjliga är det bästa" och nu är det möjligt att vila och det är det bästa för mig.


Av annelise - 19 april 2010 18:55

Äntligen

kan man ha alla dörrar öppna inomhus

och behöver inte stänga till för att bevara värmen i vissa rum.


Äntligen

kan man öppna dörren på baksidan.


Äntligen

kan man kasta ut mattorna på bron.


Äntligen

kan man gå över båda lägdorna ner mot badplatsen.


Äntligen

kan hundarna få springa lösa.


Häromkvällen stod jag ute en liten stund när hundarna kvällskissade....himlen var inte helt mörk, en svag ton av ljus låg kvar och stjärnorna glittrade....
 
Tittade mot trädtopparna och såg....ett ljussken,
som en pelare från varje trädtopp rakt upp i stjärnhimlen,
 
eller tvärtom, ned från himlen i varje trädtopp...
det finns en förbindelse himmel - jord!
Jag har sett den -
äntligen!
 
 
 
 
Av annelise - 15 april 2010 08:22

Den här veckan börjar inte bra, sa han som skulle hängas på en måndag.


Nej, den här veckan har inte varit bra men jag har inte hängt mig än. Fast det är i och för sig bara torsdag - jag hinner nog.


Måndag: Samtal med chefen om att schemat gör mig för trött och skulle behöva ändra för att minska belastningen. Svar: Javisst får du ändra schemat, men högst maj ut, och på villkor att du blir frisk.


Tisdag: Väntar på samtal från läkaren på vårdcentralen. Han skulle ringa mellan 8 och 9 men har ännu icke hörts av (idag, torsdag). Har ringt igen, samt mailat - inget svar.


Onsdag: Hyfsad dag ändå, besök hos min underbare akupunktör. Han tycker jag är som en hund med svansen mellan benen, vifta på svansen istället!


Torsdag: Uppe klockan 6 för att hjälpa till att hålla i hunden som får sprutor morgon och kväll. Hamnar i klinch med min sambo som inte tycker jag har så mycket att tänka på. Underförstått: som han, då.


Men det är ju så, jag ligger på toppen av min förmåga och det gör han också. Men min förmåga är 50% av andras förmåga så jag behöver inte ha så mycket att göra, eller att tänka på, för att nå min yttersta gräns.


Det borde både chefer och sambos förstå. Tycker jag, tralalala.....




Ibland vill man bara krypa undan och gömma sig....

Av annelise - 13 april 2010 08:11

Jag har nog tidigare skrivit lite om min syn på hushållsarbete eller ska vi kalla det "arbete i hemmet"?


Hushållsarbete är reproducerande, dvs när man är klar får man i stort sett börja om, det tar aldrig slut. Det är heller inte lönsamt, det genererar vare sig pengar eller arbete åt andra.


Men - det finns vissa sysslor som måste göras, i varje hem, överallt. Vare sig inomhus eller utomhus och för att ett vardagsliv ska fungera är alla sysslor lika viktiga. Man behöver mat - planerad,  inhandlad, hemkörd, inpackad i kyl och frys, sedermera tillagad och uppäten. Det är också viktigt med rena kläder, rena sängar och överhuvudtaget rent i huset för att undvika bakterier och allskönt gröms som gör oss sjuka.


Hur i hela friden kan det komma sig att man inte alls värderar dessa sysslor som är själva grunden för att samhället ska fungera? Med bra mat och rejäla kläder, friska och glada jobbar vi bättre, vilket avlönat arbete vi än har! Enkelt!


För att nu inte tala om att ta hand om barn!


Därmed inte sagt att det är kvinnan som ska göra alla dessa sysslor, det ligger liksom inte i generna att man är bra på att städa eller laga mat....nej, nej...men av hävd är det en gång så att den som födde barnen, också ammade dem och blev därmed mer eller mindre automatiskt kvar vid hemmets härd och tog också därmed hand om hemmet.


Att sköta barn och hem borde vara sjukpenning- och pensionsgrundande!


Läste för länge se´n en artikelserie i nå´n tidning om ett par som rest runt i världen med sina akademiska, könspolitiskt korrekta perspektiv på allt. De skrev om nå´n by där kvinnorna vävde vackra filtar och uttryckte det som om det var synd om kvinnorna som "bara" fick sitta och väva. Där har vi synen, att kvinnoarbete skulle vara mindre värt. Det var väl jätteviktigt att få varma filtar i huset!


Det blev en kvinnofälla när någon, en gång kom på att hemarbetet inte var värt nå´t utan enbart lönearbetet - dvs arbete åt andra. blev hemarbetet en kvinnofälla och kvinnor tvingades kvar vid spisen. Ofta för att män fick bättre lön utanför hemmet, vilket hade den effekten.


Nu har vindarna vänt lite, kvinnor har bra utbildning, och bra jobb, tjänar ibland t o m bättre än män....men lik förbaskat är värderingarna desamma. För det är där det sitter - värderingen av olika arbeten.


Nu skulle jag kunna gå in på utbildningar, hantverksarbeten och så vidare men jag ska inte göra det. Jag nöjer mig med att säga att ALLA arbeten borde vara lika värda för alla behövs. Däremot bör en längre utbildning ge en högre lön. Helt klart!


Om du så torkar skit på långvården eller hämtar sopor i stadens finaste kvarter så behövs du. Om du så är hemma och snyter barn eller snyter barn pedagogiskt på förskolan så behövs du.


Om du så sitter på fackets kontor och skriver protokoll eller om du sitter i regeringskansliet och skriver motioner så behövs du.


Om du lagar mat hemma till hungriga tonåringar eller lägger två sparrisar i kors på lyxkrogen så behövs du.


Det är där det sitter - värderingen!


Av annelise - 8 april 2010 21:21

Det gäller att liksom våga ta steget. Att våga medge, våga erkänna för sig själv att man faktiskt inte klarar allt man vill. Att det man kunde förr numera är allt ifrån totalt omöjligt till lite svårare att genomföra. Framförallt på samma tid som förr.


Läget strax innan erkännandet är fruktansvärt frustrerande - man vill och man kämpar och man försöker och slår huvudet i väggen tills man antingen slår sig blodig eller väggen går sönder. Det finns andra sätt, ett är att ta en annan väg, eller att välja en annan metod att ta sig genom eller över eller förbi väggen.


Jag tar mig över, jag lyfter mig över smärta och frustration och flyger....



 


Möjligheten finns ju......

Av annelise - 5 april 2010 08:35

Morgonnytt från Älgsjö


08.35, 5 april, annandag påsk i nådens år 2010


Väder


4,5 plusgrader och mulet.


Hälsotillstånd


Ont i kroppen, seg och ... mja, inte trött, men seg var rätt ord. Värk i vrister, knän, handleder och fingrar...och den förb-ade svanskotan. Måste kontakta läkaren, eftersom varken sjukgymnast och akupunktur och tabletter inte verkar verka, men värker gör det.


Senaste nytt


Har igår eftermiddag åter anlänt hemmet efter en tripp söderut, till Östhammar, en liten ort i Uppland där min lillasyster bor och finns sedan, ja, det är nog snart 30 år. Min lilla, lillasyster som fyllde 50 år i onsdags!


    


GRATTIS LOTTA!

(t v)


Har haft en jättemysig helg! Min mor, min son och jag åkte från Härnösand/Sundsvall i torsdags och kom som sagt hem igår. Skönt med en extra ledig dag hemma. Påsken är en hyfsat bra helg, många lediga dagar, om man inte jobbar i handeln, sjukvården eller annat serviceyrke. Det var egentligen min jobblördag i lördags men min kollega ställde upp och jag fick min semesterdag. Tack, Sofie!


I Östhammar fick vi träffa, förutom syster yster, hennes sambo samt enda kvarboende sonen som är 15 år, även den äldste sonen med fästmö och deras son, 2 år och hur mysig som helst! Mellansonen är ute på en jorden-runt-resa... här och där: henniealex




Plockar kottar med mamma och farmor

Vill ha barnbarn! Kom igen, ungar!


Ja, vad gjorde vi då?


Vi åt, och så åt vi...drack vin, åt lite mer....sov ett tag, åt, åt, gick till en lekpark, åt, fikade, gick till en scoutstuga och skottade snö med lillfisen, hem igen och åt, drack vin, åt, drack mer vin....sov....åt igen, åkte till Öregrund och turistade, åt, var ute och gick, åt igen...drack vin, drack vin, skippade middagen men åt en liten buffé senare.


Och så åt vi.....




En finsk påskdessert som bäst kan beskrivas som skokräm med grädde. Råg och apelsin/pomerans är de framträdande smakerna. Antingen tycker man om det eller så gör man det inte. Hos oss var det ungefär jämnt fördelat, några åt med förtjusning, några åt inte alls - det finns nämligen inget mellanting där. Antingen - eller....punkt slut.


Jag tycker det är supergott och det hörer påsken till! Kanske måste köpa hem en låda och ha i veckan? Sambon äter det inte så jag får ha det ifred. Nackdelen är att magen reagerar och memman passerar matsmältningssystemet totalt oförändrad. Ser likadan ut i andra änden, så att säga...


Nog med skitprat.


Nu sitter jag här, huset sover....bonusdottern passar på att sova ut innan hon ska hem till sin verklighet i morgon och sambon passar får och lamm i tidig morgonstund och får ta igen sig när han kan, likt de flesta småbarnsföräldrar.


Så är det, livet rullar på.....





Presentation


Varav hjärtat är fullt, därom talar munnen - eller i detta fall - tangentbordet!

Fråga mig

5 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
     
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< April 2010 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Gästbok


Skapa flashcards