annelise

Alla inlägg under september 2010

Av annelise - 28 september 2010 14:33

Nu vore det väl sjutton om min svanskota inte ger upp kampen. Inflammationen har fått sig en rejäl dos kortison idag. Inte det roligaste beslutet och inte heller den roligaste upplevelsen men ont ska med ont fördrivas och detta var sista utvägen.


Medicin, sjukgymnastik, akupunktur, massage, healing (shamansk och annan) - prövat allt, gjort allt, asfalt....och lika förbannat ont....


Men nu, med benäget bistånd av två läkare, en ST- och en familje-dito och flera misslyckade stick, så.....


Ont fortfarande, det lär vara ont ett par dagar men till sist så.




Nu - åter till soffan!

Av annelise - 22 september 2010 07:41

Jag har plockat bort de inlägg jag delat eller lagt in själv som på något sätt driver med vårt nya riksdagsparti på Facebook.


Varför det? Jo, hur illa jag än tycker om deras politik känner jag att jag inte ska driva med eller håna dem som grupp - för det är precis det många av dem gör! Hånar och driver med t ex personer från andra länder, som grupp!


Jag är således inte bättre. Visst är det kul när någon man inte gillar gör bort sig, men det är inte så en kamp ska bedrivas.


Detta ska mötas med saklighet och kunskap, framförallt kunskap för det är där det brister. Många ger sig på andra utan tillräcklig kunskap om vad de står för och vad det betyder.


Det kanske är därför man tycker om indisk mat men tycker det är fånigt att de har heliga kor.


Det är kanske därför man inte gillar färgade människor men gärna ligger i solarium för att bli brun.


Det är kanske därför det finns massor med exempel men inget som är ett hållbart argument för att racka ner på andra som tror det de tror.....


Däremot har jag gjort ett kraftigt politiskt ställningstagande utan personangrepp för där har jag något på fötterna.


Verkligheten är olika för alla - jag gillar olika!


    



Pertra - öppen och mottagande

Av annelise - 21 september 2010 08:40

Vad är det som händer?


Valet har gett oss ett mindre önskvärt parti i riksdagen men har vi rätt att därför bete oss som - ja, jag vet inte vad?


Vi har en demokrati, tack, vi har fria val, tack och (troligen) av bristande information och upplysning har detta hänt.


Nå, det finns många som säger att de inte är emot invandring, det är ju så gott med indisk mat, till exempel....Många har utländska vänner.


När ett liknande parti kom fram i Tyskland på 20-30-talet var det många som tyckte det var bra. Ingen kunde i sin vildaste fantasi föreställa sig vad som skulle hända - såklart - hade de gjort de hade kanske inte så många röstat på dem.


Det är här vi ska ta varning!


Det finns de som hävdar att det som hände i Tyskland aldrig har hänt. Hallå...det finns vittnen som lever än! Dock kommer man inte undan att mycket blev bättre i landet innan kriget startade...krigsindustri ger många jobb!


Att vara medlem i en grupp, ett parti ger tillhörighet och gemenskap för de som kanske annars är ensamma och osäkra. De är lätta byten för de som har talets gåva och kan övertala och övertyga.


Men - det finns också de som tycker mycket är bra i partiets program, även om de säger sig inte vara emot invandring. Vad gör man åt dem?


Jag tror vi måste vara väldigt vaksamma och väldigt beredda på diskussioner och kunna förklara varför vi ser detta som ett så enormt hot!


Att bilda hatgrupper på Facebook, eller nån annanstans, är lika illa som att hata andra grupper. Det leder ingenstans.....


Döm inte, och ni ska själv inte heller bli dömda!


Allt ni vill att andra ska göra mot er, ska ni göra mot dem!


Tänk noga innan, det är lätt att förhasta sig.....jag tycker vansinnigt illa om att detta parti tar sån plats men jag måste leva med det och handskas med det och jag tror på en fredlig väg.


Pennan är mäktigare än svärdet!


Och innan jag totalt kvamnar av alla hurtiga citat, tillönskar jag er en trevlig dag!


Jo, ett litet citat till:  "Uthärda Inte livet, lev det i stället ..."


Vet inte vem som myntat det men jag har snott det från min vän Lasse Karlsson


Avslutar med en bild på naturens gåvor - långt in i september. Tack!


 

Av annelise - 20 september 2010 11:59

Har gått ett tag och funderat på de sju dödssynderna....inte för att jag kallar mig kristen eller bibeltrogen men det är ju ett begrepp inom katolicismen och hör därmed till  den straffande guden, som i alla fall inte jag tror på.


Men "intet mänskligt är mig främmande" så liksom det mesta har även dödssynderna en grund i det mänskliga beteendet och om man överför det till vår tid med våra kamper och tillkortakommanden så visst har det sin relevans...


Den första synden är högmod, på latin superbia, även kallat storhetsvansinne eller hybris. Enligt Wikipedia förknippas högmod med färgen violett samt häst och påfågel av någon outgrundlig anledning. Straffet för högmod är enligt samma källa att rådbråkas. Ett visst högmod dras jag tydligen med då, eftersom jag rådbråkas i högsta grad av min massör två gånger i veckan. Men jag tycker också att man faktiskt får vara duktig!


Den andra synden är girighet, avaratia. Därom behöver vi inte orda så mycket, girigheten är grunden till vårt kallare, tuffare Sverige. Att de som redan har vill ha mer, att ta från de fattiga och ge till de rika. Färgen som förknippas med denna synd är gul och djuret grodan. Straffet är att sitta i en kittel med kokande olja.


Tredje synden är vällust, otukt och begär. Luxuria på latin. Mja, här är jag inte riktigt med på noterna. Vad skulle det vara för fel på njutning? Och jag menar icke enbart sexuell njutning. Varför inte få ha det bra så länge det inte går ut över någon annan? Otukt är däremot en helt annan sak, det är att tvinga sig på någon och där kan straffet ha sin relevans. Begär kan vara på olika vis...."Jag ser på dig till att begära dig" betyder "jag vill ha dig" och det  är väl inte helt fel förutsatt att det är rätt person?


Vällusten är blå (min favoritfärg, hmm) djuren som hör till vällusten är ko, tjur, tupp och get....underligt, det är väl bra djur att ha?  Straffet för denna synd är att bli insmord med eld och svavel vilket kan vara på sin plats för otukt och onaturligt begär men annars tänker jag ha min vällust kvar!


Nummer fyra i syndaordningen är avund, invidia. Här har vi en skillnad på avundsjuk och missunnsam. Jag är avundsjuk ibland, på olika saker hos olika människor men jag missunnar dem inte det de har. Däri ligger skillnaden!


Avunden är grön, det vet vi sen gammalt men den hör också till hund eller get. Stackars get, den får stå för både vällust och avund. Tro vad geten gjort för ont? Syndabocken......Är man alldeles för avundsjuk får man sitta i iskallt vatten i helvetet.


Nästa dödssynd - frosseri, gula. Ahh, frosseri, är vi inte skyldiga till det lite till mans? Visst är det gott med god mat, godis, mackor, öl, vin....Men inte för mycket, det visar sig runt magen, på vågen och i måendet överhuvudtaget. Så visst finns det en riktighet i att akta sig för frosseriet.


Storfrossare får äta råttor, paddor och ormar som straff och färgen orange och grisen representerar denna synd.  Äta som en gris, ja, det stämmer ju!


Vrede, ira, i vissa fall även hämnd, säger Wikipedia. Vrede är väl okej, beroende på vilket sätt man tar ut den på. Det är nyttigt att bli arg, att få ur sig känslor som annars ligger och gnager. Man kan skrika, ryta, slå på kuddar - men sen finns en gräns. Bättre att försöka tala om för den man är arg på hur man känner och varför. Men icke förneka vreden, det tror jag inte är bra. Hämnd däremot, hämnden är ljuv...nej, det är den inte....allt man gör kommer tillbaka tre gånger om och hämnden kan studsa fram och tillbaka i all evighet om ingen sätter stopp. Nu går vi vidare och lämnar detta bakom oss!


Vreden är röd och björnen står för vreden. Straffet är att styckas levande, oj, där tog de i! Nog finns det värre synder än vreden isåfall!


Sist men inte minst har vi lättjan, acedia, likgiltighet. Hmm, det är intressant. Likgiltighet är "de goda människornas tystnad" - när vi inte bryr oss, när vi skiter i andra, när vi stoppar huvudet i sanden och lever i vår egen lilla värld. Ja, det är en dödssynd, det kan jag hålla med om. Men vanlig lathet är väl inte så farlig, då och då får man väl slappa. Eller? Bara man tar sitt ansvar och inte låter andra dra lasset medan man sitter där.


Lättjan är ljusblå, get eller åsna (jösses, där var den där stackars geten igen!) och bestraffas med att kastas i en ormgrop. Ja, där får man nog inte ligga på latsidan.


Så där har vi dem, och alla har vi dem....i mer eller mindre hög grad.


Jag är lat ibland, avundsjuk ibland, girig - jo, jag vill ha saker jag med, högmodig för jag tycker jag är duktig. Jag blir arg och jag frossar i godis och jag får lust.


Men helvetet tror jag inte på så jag är inte rädd!


    




 

 

Av annelise - 17 september 2010 10:05

Ni har säkert läst det....eller försvinner verkligheten bland alla modebloggar och Hollywoodfruar?


Nå, så läs det nu då! Läs det igen och igen....och tänk jävligt noga efter hur ni röstar på söndag!


Sveket


Besinna blott! Nästa gång är det din mor, din syster....eller du själv! Vem som helst kan drabbas av sjukdom, bilolycka eller ramla i trappan.....

Av annelise - 14 september 2010 08:17

Drömde inatt att jag var tvungen att passa en ko - ja, en ko! Vet inte varför, vems den var eller hur det kom sig att jag hade hand om den?


Jag hade i alla fall en himla stor lägenhet som också övergick i en stor gård där kon vandrade omkring. Jag var tvungen att stoppa den från att rymma och bli skadad i trafiken,  jag var tvungen att hålla mina barn på säkert avstånd och samtidigt se till att de inte släppte ut kossan. Min dotter byggde ett staket av köksstolarna men jag trodde inte det skulle hålla om kon fick för sig att forcera det, tyvärr.


Jag var också tvungen att skydda min katt från att kon skulle äta upp henne, jag satt i soffan med både kon och katten liggande bredvid mig, och fick hela tiden se till att kon inte tuggade på katten.....vilket var störande för jag ville se på tv.


Samtidigt skulle jag hålla undan en argsint hop av grannar, bestående både av vuxna och ungar, som ropade, hånade och kastade saker på den stackars kon!


Mot slutet av drömmen satt jag på en strand, omgiven av skolbarn i olika åldrar och försökte förklara att man inte beter sig så mot en ko, den kan inte rå för att den är ko och förtjänar att behandlas med lika mycket respekt och hänsyn som någon annan av oss. Kor har också känslor.....och det har jag också, för jag grät där jag satt och försökte få dem att förstå.


Undrar vem kon symboliserade i drömmen.....Ett mobbat skolbarn? En invandrare i främmande land? En långtidssjukskriven invånare i Sverige? En arbetslös dito? En småmullig tonårsflicka i Vecko-Revyns värld? Jag själv....och alla andra som ibland känner sig utanför och inte hittar styrkan att vara den unika, speciella person man faktiskt är!


För korna, i tiden!


 

Som kuriosa slår jag upp Ko i Solögas bok "Djurens språk" och läser följande:


"Värdesätt familjen. Min gåva till dig är att vara/bli förälder eller att ha en god relation med dina föräldrar/din familj."


Så, jag skyddar familjen alltså.....se där ja....hm, det var inget nytt, men det visar kanske på att det kan vara jobbigt, stressande och frustrerande ibland....hur mycket man än älskar dem!

Av annelise - 6 september 2010 21:18

”Den som vill något stort måste ta sig samman; först i begränsningen visar sig mästaren och endast lagen kan ge oss frihet”.


Johann Wolfgang von Goethe ... 




 


Osho Zen Tarot

 

The Master

Presentation


Varav hjärtat är fullt, därom talar munnen - eller i detta fall - tangentbordet!

Fråga mig

5 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
   
1
2
3
4
5
6 7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20 21 22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< September 2010 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Gästbok


Ovido - Quiz & Flashcards