Det var ett tag sedan... Long time, no writing...

Sist skrev jag om min förra chef som vågade tro på mig, utbränd gammal käring. Dock nådde hon inte ända fram, trots att hon nog ville. Inget fast jobb, bara förlängning på förlängning och en lön långt under de andras. 

Tills jag såg annonsen. De sökte 26 fritidspedagoger i Örnsköldsvik. 26 stycken! Och eftersom jag ville norrut, pga Lill-stugan, sökte jag de tjänster som inte var på heltid. Ingenting hände, ingenting, ingenting. Men plötsligt händer det, som man säger, och jag blev kallad till två intervjuer i maj. Lyckades styra båda till samma fredag för att kombinera med en helg i stugan. 

Sen rullade allt på. Slag i slag. Fick höra om en kompis kompis som ville hyra ut sin lägenhet i andra hand ett år om hon kom in på skola. Vilket hon gjorde. Om jag fick jobb. Vilket jag fick. Hyra ut min lägenhet i andra hand? Det fick jag. Fick en hyresgäst nästan på en gång. Allt bara föll på plats. Men oj vad det har varit jobbigt, stressigt, planering och tankemöda. Sommaren bara blåste till och de få veckor jag hade i stugan bestod av planering och ångest. Men Stenbock som jag är behöll jag kontrollen och planeringen höll. 

8 augusti började jag jobba. Till en lön på nästan 4000 mer i månaden. I Övik värdesätter man nämligen sina fritidspedagoger. Fast jobb och högre lön. Man tackar!

Så, det finns fler chefer som värdesätter utbildning, kompetens och erfarenhet mer än de låter en långtidssjukskrivning överväga. Läs gärna förra inlägget! 

Sveriges bästa skola 2021? Utan lärare... Taskigt Sundsvalls kommun. Jag vet fler som flyr... 

Så bra fick jag det!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Vet ni, jag har helt slutat söka jobb. Det är ingen idé för någon som jag. Äldre, med en sjukdomshistoria bakom mig.   Men har ni tänkt på en sak, ni arbetsgivare?   I min ålder vabbar man aldrig. I min ålder har man rätt lång arbetsli...

  Nobelpriset i medicin går till alla kämpande sjuk- och undersköterskor på våra sjukhus.   Nobelpriset i ekonomi tilldelas alla ensamstående mammor som får barn- och underhållsbidraget att räcka till en ständigt växande, krävande barnaskara va...

Ja, jag vet att det här är negativt. Men så här känns det nu och det tänker jag skriva om. Oavsett alla förståsigpåare, besserwissers och förespråkare av attraktionslagen. Nej, tanken skapar inte allt. Nej, det går inte att tänka sig frisk. Nej, det ...

I barndomslandet lekte vi jämt. Vi var ute jämt. Hade vi roligt jämt? Nej, kanske inte. Det var inte så roligt när man inte fick vara med.    Så känner jag litegrann nu. Faktiskt. Jag får inte vara med. Inte på jobbet där man nu planerar för utve...

I brist på bättre tar jag mig an utmaningarna igen. Lite rastlös, lite hängig, lite arbetslös...    Så, varsågod, ärade publikum: nr 38 - Trädgårdslandet   I mitt trädgårdsland växer ingenting, ety jag endast har en balkong. Hos min särbo fin...