Berättade jag någonsin om min bil? Nej, jag tror inte det....bara om den gamla Opeln som la av och den Ford Ka jag blev grundlurad på....Men det löste sig till det bästa!

Bara man har TILLIT, så!

Facebook är mitt stora kontaktnät - det är där jag "träffar" mina vänner och bekanta, det som annars inte blir av, hur gärna man än vill. Med åren har det blivit rätt många vänner och i höstas la jag till ännu en, en kvinna jag jobbat med och tyckte om, vi har dessutom liknande intressen inom det andliga. 

Bara några dagar efter att vi hittat varandra skrev jag en statusrad om att jag behövde en bil och hon svarade att hon hade en kompis som skulle sälja sin ögonsten....Kontakten förmedlades och jag var helt klart intresserad. Bilen fanns i Harmånger av alla ställen, några kilometer från den sommarstuga jag delade med min förre man och mina barn i 15 års tid. Jag fick sällskap och skjuts av en god vän, som tillika är en fd pojkvän som dessutom är duktig på bilar. Detta är nu inte en berättelse om mina gamla ex utan om bilar och vänskap.

Kommer ner till Harmånger, hittar denna lilla stuga ute i skogen och börjar titta på bilen. En Suzuki Baleno, lite större än jag tänkt men jag hade inte en tanke på det då. Allt kändes bara så rätt. Denna underbara kvinna som tagit hand om bilen i 11 års tid har skött den som ett barn....tvättat och vaxat och oljat och putsat och framförallt älskat den. Den var nybesiktigad, bromsar och avgassystem var bytt och omskött och pysslad med. Dessutom hade hon en personlig nummerplåt på bilen - den hette TILLIT....

Alla vi som kämpar i motvind i livet vet vad TILLIT betyder....

Hon berättade att hon kvällen innan bett om att en andligt medveten person skulle köpa bilen av henne och där kom jag, svaret på hennes böner. Och bilen var svaret på mina....

Allt var rätt....efter en kort provtur ner till stugan, där jag vände (så fick jag se den igen också), var jag helt säker. Honom ska jag ha! Baleno'n alltså....

Köpet uppgjordes, avslutades och pengar och bil bytte ägare.

Jag försöker sköta om honom, tyvärr är det svårt med tvättning och jag kör på saltiga vägar, men han bor i en carport med motor- och kupévärmare. Han har varit fram och tillbaka till Örnsköldsvik, och till Älgsjö. Han har lastats med hund och med väskor och kassar och smärre möbler och flyttlåder och puttrar troget på, mil efter mil.

Visst är han 15 år gammal men jag hoppas på 15 år till....minst!

Bilden är tagen av förra ägaren, som jag numera också är vän med på Facebook! Ett utmärkt exempel på TILLIT! 

Min förra bil gav jag nästan bort, slumpade bort den till första bästa som ville ta den. Ville inte se den mer. Vill bara ha TILLIT nu :-)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Det var ett tag sedan... Long time, no writing...   Sist skrev jag om min förra chef som vågade tro på mig, utbränd gammal käring. Dock nådde hon inte ända fram, trots att hon nog ville. Inget fast jobb, bara förlängning på förlängning och en lön...

  Vet ni, jag har helt slutat söka jobb. Det är ingen idé för någon som jag. Äldre, med en sjukdomshistoria bakom mig.   Men har ni tänkt på en sak, ni arbetsgivare?   I min ålder vabbar man aldrig. I min ålder har man rätt lång arbetsli...

  Nobelpriset i medicin går till alla kämpande sjuk- och undersköterskor på våra sjukhus.   Nobelpriset i ekonomi tilldelas alla ensamstående mammor som får barn- och underhållsbidraget att räcka till en ständigt växande, krävande barnaskara va...

Ja, jag vet att det här är negativt. Men så här känns det nu och det tänker jag skriva om. Oavsett alla förståsigpåare, besserwissers och förespråkare av attraktionslagen. Nej, tanken skapar inte allt. Nej, det går inte att tänka sig frisk. Nej, det ...

I barndomslandet lekte vi jämt. Vi var ute jämt. Hade vi roligt jämt? Nej, kanske inte. Det var inte så roligt när man inte fick vara med.    Så känner jag litegrann nu. Faktiskt. Jag får inte vara med. Inte på jobbet där man nu planerar för utve...