Vet ni vad en typ A-personlighet är? Jag kom själv i kontakt med uttrycket under min utbildning till fritidspedagog, det fanns nog innan men var inget jag hade tänkt på. Stående framför min första "vägg" fick jag veta att jag var en så´n, typ A, alltså. 

Så här sägs det på en av sidorna på nätet som skriver om typ A: "Typ A personlighet hänvisar till en typ av personlighet som kännetecknas av perfektionism, en hög grad av stress, otålighet och olämpligt uttryck av ilska eller frustration. Bakom Typ A personlighet är en låg självkänsla som driver en person att "overstrive" och konkurrera"

www.nimade.info/ 

Så skulle jag alltså betecknas, enkelt och klart och koncist....Ja, men det var väl bra det? Jag ville ju vara med överallt, tyckte det mesta var kul och ställde upp på extra uppdrag. Jobbet var på 75%, och så var jag engagerad i Friluftsfrämjandet, som instruktör, grenledare och distriktsledare för barnskidåkningen i Örnsköldsvik och Ångermanland....men det var ju så kuuul!

Två barn i skolåldern, en hund, ett hus, en karl som reste och jobbade mycket. Hmm....jag ser ett mönster. Jag fanns överallt....Min egen mamma var ingen bra förebild i det här fallet - hon jobbade heltid och läste samtidigt in en fil kand. Jag ville ju också vara så duktig! Men hon betalade också ett pris, med samma svåra migrän som jag också haft hela livet.

Två duktiga flickor.....ni som läst mina tidigare inlägg vet att ytterligare två generationer bakåt består av duktiga, starka flickor. Minst, antagligen kryllar släkten av duktiga flickor - de dyker inte bara upp helt apropå, sådär bara, liksom typ.

Min dotter är senaste generationens duktiga flicka och i dagens värld hör hon till de som drabbas av ätstörningar. 

Själv är jag inne på min tredje vägg och kryper omkring i murbruk, grus och sten som rasat ner mot foten av väggen. Försäkringskassan tycker att jag ska arbetspröva upp till heltid, till slutet av sommaren ska jag åtminstone vara arbetssökande på halvtid....jaha? Ska jag vara arbetslös på halvtid och sen arbetspröva upp till heltid - då gör jag ju inte mer än halvtid i alla fall?  Jag frågade min handläggare vad som hände med den andra halvtiden, då, 1 september? "Jag vet inte", svarade hon.....

Arbetsprövningen i sig går nog bra. Det är ett roligt jobb att vara på, Sundvalls Museum, med guidningar och skolprogram, och nu i sommar ska jag vara på Norra Berget och guida turister. I stort sett ett jobb jag gjort förr och kan och tycker om och klarar av....Gör jag?

Jag har vansinnigt ont i ryggen, vaknar med nackvärk och migrän - och vad gör jag? Tar tabletter, stiger upp, äter frukost och ger mig iväg. Duktig flicka! Bit ihop!

Hemma gror huset ihop....slängda fårhuskläder, hundhår, skor som flyter omkring överallt, damm....skräp, tidningar, oöppnad post, gamla kuvert, papper, papper, papper. Blommorna, inne och ute, ska vattnas och i en liten drivbänk ska det egentligen finnas både sallad och dill vid det här laget.

Hemlivet består av soffa+tv, en snabb puss och så godnatt.

Och jag jobbar inte ens 15 timmar i veckan ännu.....vart ska det sluta?

Jag är tillbaka i mitt mönster - att trots smärta och sömnproblem, ta tabletter och gå till min arbetsprövning, komma hem, vara slut, inte orka någonting, sova, vakna med värk osv, osv, osv....

Varför det i hela friden? Jo, för att jag vet att om jag inte klarar detta dras min sjukpenning in till sist, efter att ha sjunkit i två års tid. Jag har sökt sjukersättning, men fått avslag två gånger. I svaret anger de att jag inte arbetsprövat fullt ut, till heltid, till hela riket (!), till Samhall, till lönebidrag.... Hallåååååå.....jag har prövat till 75%, där gick gränsen då, 2007 och jag gick tillbaka till 50%, jag har varit projektanställd av Samhall, jag har haft lönebidragsanställning i 3 år. Jag har gjort personlighetstest, Myers-Briggs, jag har gjort yrkestester, .....det är lättare att säga vad jag inte gjort?

Min förra handläggare sa det: "Jag vet inte vad jag ska göra med dig, du har ju gjort allt" - men det vet tydligen min nya handläggare som tog i med friska tag direkt.

Nåja, åter till arbetsprövningen. Det är sommar, ljust, lätt att klä sig, lätt att köra de 10 milen varje dag.....Det går ganska bra. Att min rygg sprängvärker och att jag tar tabletter varje dag för att orka, att jag inte orkar med hemmet och min sambo - det gör väl  inget? 

Eller hur Försäkringskassan? Vi fortsätter väl upp till heltid - sen kanske jag dör och ni slipper problemet. Då kan det här inlägget betecknas som ett "olämpligt uttryck av ilska eller frustration"

 

Gitte

19 juni 2011 08:10

Tackar för söndagsmorgonsläsning. Och önskar lycka till med jobb och att du får krya på dig. Migrän och ryggont låter inget kul alls. Ha en härlig söndag.

http://www.nissebus.bloggagratis.se

 

Eva

20 juni 2011 09:00

<3 <3 <3 kram Eva

 

Louise

22 juni 2011 08:39

Det enda säkra med försäkringskassan är att de kommer vara krångliga, osympatiska & be en fylla i och fixa en massa blanketter...
I början av juli kommer jag, & jag vattnar gärna blommor & städar! (konstig som jag är, gillar jag att göra sånt! Är nog för jag bor på 26m2... Inte mycket att göra här...)
Ta hand om dig. Kramar

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Det var ett tag sedan... Long time, no writing...   Sist skrev jag om min förra chef som vågade tro på mig, utbränd gammal käring. Dock nådde hon inte ända fram, trots att hon nog ville. Inget fast jobb, bara förlängning på förlängning och en lön...

  Vet ni, jag har helt slutat söka jobb. Det är ingen idé för någon som jag. Äldre, med en sjukdomshistoria bakom mig.   Men har ni tänkt på en sak, ni arbetsgivare?   I min ålder vabbar man aldrig. I min ålder har man rätt lång arbetsli...

  Nobelpriset i medicin går till alla kämpande sjuk- och undersköterskor på våra sjukhus.   Nobelpriset i ekonomi tilldelas alla ensamstående mammor som får barn- och underhållsbidraget att räcka till en ständigt växande, krävande barnaskara va...

Ja, jag vet att det här är negativt. Men så här känns det nu och det tänker jag skriva om. Oavsett alla förståsigpåare, besserwissers och förespråkare av attraktionslagen. Nej, tanken skapar inte allt. Nej, det går inte att tänka sig frisk. Nej, det ...

I barndomslandet lekte vi jämt. Vi var ute jämt. Hade vi roligt jämt? Nej, kanske inte. Det var inte så roligt när man inte fick vara med.    Så känner jag litegrann nu. Faktiskt. Jag får inte vara med. Inte på jobbet där man nu planerar för utve...