Drömde inatt att jag var tvungen att passa en ko - ja, en ko! Vet inte varför, vems den var eller hur det kom sig att jag hade hand om den?

Jag hade i alla fall en himla stor lägenhet som också övergick i en stor gård där kon vandrade omkring. Jag var tvungen att stoppa den från att rymma och bli skadad i trafiken,  jag var tvungen att hålla mina barn på säkert avstånd och samtidigt se till att de inte släppte ut kossan. Min dotter byggde ett staket av köksstolarna men jag trodde inte det skulle hålla om kon fick för sig att forcera det, tyvärr.

Jag var också tvungen att skydda min katt från att kon skulle äta upp henne, jag satt i soffan med både kon och katten liggande bredvid mig, och fick hela tiden se till att kon inte tuggade på katten.....vilket var störande för jag ville se på tv.

Samtidigt skulle jag hålla undan en argsint hop av grannar, bestående både av vuxna och ungar, som ropade, hånade och kastade saker på den stackars kon!

Mot slutet av drömmen satt jag på en strand, omgiven av skolbarn i olika åldrar och försökte förklara att man inte beter sig så mot en ko, den kan inte rå för att den är ko och förtjänar att behandlas med lika mycket respekt och hänsyn som någon annan av oss. Kor har också känslor.....och det har jag också, för jag grät där jag satt och försökte få dem att förstå.

Undrar vem kon symboliserade i drömmen.....Ett mobbat skolbarn? En invandrare i främmande land? En långtidssjukskriven invånare i Sverige? En arbetslös dito? En småmullig tonårsflicka i Vecko-Revyns värld? Jag själv....och alla andra som ibland känner sig utanför och inte hittar styrkan att vara den unika, speciella person man faktiskt är!

För korna, i tiden!

Som kuriosa slår jag upp Ko i Solögas bok "Djurens språk" och läser följande:

"Värdesätt familjen. Min gåva till dig är att vara/bli förälder eller att ha en god relation med dina föräldrar/din familj."

Så, jag skyddar familjen alltså.....se där ja....hm, det var inget nytt, men det visar kanske på att det kan vara jobbigt, stressande och frustrerande ibland....hur mycket man än älskar dem!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Det var ett tag sedan... Long time, no writing...   Sist skrev jag om min förra chef som vågade tro på mig, utbränd gammal käring. Dock nådde hon inte ända fram, trots att hon nog ville. Inget fast jobb, bara förlängning på förlängning och en lön...

  Vet ni, jag har helt slutat söka jobb. Det är ingen idé för någon som jag. Äldre, med en sjukdomshistoria bakom mig.   Men har ni tänkt på en sak, ni arbetsgivare?   I min ålder vabbar man aldrig. I min ålder har man rätt lång arbetsli...

  Nobelpriset i medicin går till alla kämpande sjuk- och undersköterskor på våra sjukhus.   Nobelpriset i ekonomi tilldelas alla ensamstående mammor som får barn- och underhållsbidraget att räcka till en ständigt växande, krävande barnaskara va...

Ja, jag vet att det här är negativt. Men så här känns det nu och det tänker jag skriva om. Oavsett alla förståsigpåare, besserwissers och förespråkare av attraktionslagen. Nej, tanken skapar inte allt. Nej, det går inte att tänka sig frisk. Nej, det ...

I barndomslandet lekte vi jämt. Vi var ute jämt. Hade vi roligt jämt? Nej, kanske inte. Det var inte så roligt när man inte fick vara med.    Så känner jag litegrann nu. Faktiskt. Jag får inte vara med. Inte på jobbet där man nu planerar för utve...