Tappa inte sugen, sägs det - ty världen är full av tappade sugar. Vad spelar då en mer eller mindre för roll? Är man inte tandläkare kanske det inte gör något...

Jag tappade sugen nu....och i går...och förra veckan och nån gång i början av november....i somras efter semestern....och ett otal andra gånger.

Har varit i Göteborg några dagar hos älskad dotter med sambo och hund. Tiden går alltid för fort och hade jag vetat att jag skulle vara sjukskriven skulle jag ha bokat för några dagar till. Men som det var nu hade jag inte ombokningsbara biljetter och eftersom SJ inte tål snö och kyla var det lika bra att åka som bestämt.

Resan var inte heller helt utan äventyr. En försening på 40 minuter på nervägen som inte orsakades av snö och kyla utan av en tågtjuv, nej, han stal inte tåg utan pengar och sånt, i kupéer och väskor. Polisen fick lyfta av honom i Örebro.

På hemvägen var vi redan i Göteborg 10 minuter sena pga en rullstolsslyft som inte var där den skulle vara vid ombordstigningen. Dumma SJ, det måste de ha vetat redan vid bokningen. Andra tåg hann därmed före oss och vi fick ligga i bakdraget och sega fram och var 45 minuter sena i Stockholm. Påföljden blev en språngmarsch till Sundsvallståget som vänligt nog väntade in oss....och blev i sin tur försenat med 20 minuter som liksom aldrig hämtades in.

I Sundsvall stod så Kustbussen och väntade....och eftersom jag inte bokat hela vägen fick jag vackert vänta till sist och fick mycket riktigt den allra sista sittplatsen, på en sån där stolsits som viks ut från väggen. I Härnösand hämtades jag av stressad och utarbetad sambo....

En sån resa!

Förutom min dotter var Göteborgs höjdpunkt denna gång julmarknaden på Liseberg. Så vackert med träden klädda i ljusslingor ut på minsta kvist, små röda stugor med försäljning i, några frusna getter och många trevliga människor. Favoriten var montern med Ostindiefararen Götheborg, med lite prylar och annat. Där blev jag stående och pratade länge....Vilken dröm att få segla med!

Tillbaka här hemma i kyla och mörker och arbetslöshet och sjukskrivning och allt förbannat - tappade jag sugen, som sagt - igen.....Det har varit snö, kallt och vinter hur länge som helst nu. -21 grader i morse. Vackert, jo, pyttsan....men ut vill man inte gå, inte med denna värk i kropp och rygg.

Får leva på minnen och hopp om bättre tider....

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Det var ett tag sedan... Long time, no writing...   Sist skrev jag om min förra chef som vågade tro på mig, utbränd gammal käring. Dock nådde hon inte ända fram, trots att hon nog ville. Inget fast jobb, bara förlängning på förlängning och en lön...

  Vet ni, jag har helt slutat söka jobb. Det är ingen idé för någon som jag. Äldre, med en sjukdomshistoria bakom mig.   Men har ni tänkt på en sak, ni arbetsgivare?   I min ålder vabbar man aldrig. I min ålder har man rätt lång arbetsli...

  Nobelpriset i medicin går till alla kämpande sjuk- och undersköterskor på våra sjukhus.   Nobelpriset i ekonomi tilldelas alla ensamstående mammor som får barn- och underhållsbidraget att räcka till en ständigt växande, krävande barnaskara va...

Ja, jag vet att det här är negativt. Men så här känns det nu och det tänker jag skriva om. Oavsett alla förståsigpåare, besserwissers och förespråkare av attraktionslagen. Nej, tanken skapar inte allt. Nej, det går inte att tänka sig frisk. Nej, det ...

I barndomslandet lekte vi jämt. Vi var ute jämt. Hade vi roligt jämt? Nej, kanske inte. Det var inte så roligt när man inte fick vara med.    Så känner jag litegrann nu. Faktiskt. Jag får inte vara med. Inte på jobbet där man nu planerar för utve...