Sommarens varmaste dag hittills. Sommarens vackraste? Nej, det har varit fint länge och det kommer att fortsätta... Men varmt är det som sagt, +25 i skuggan nu.

Vad gör då jag? Förskansar mig i hemmets mörkaste vrå, i klädkammaren där jag har min fasta dator installerad. Här sitter jag och trycker, ljusskygg och blek...

Faktum är att jag inte mår bra i värme... jag får värk, i kroppen och i värsta fall i huvudet vilket jag har nog av ändå. Men får jag sitta på klippor vid havet funkar det. Det gäller bara att ta sig dit, har ingen AC i bilen så idag får det vara. 

Jag blir inte brun heller. Efter ungdomens kämpande och provande av allehanda produkter insåg jag vid 30 års ålder att jag faktiskt inte blir brun. Detta efter ett par års svåra soleksem som troligen framkallats av allsköns kemikalier. Det gick inte över förrän jag började använda biologiska hudkrämer. Jag brukar kunna bli lite mörkbeige om det är en fin sommar och jag är mycket ute. Men annars hjälper inte reklamens alla löften eller tips man får. 

Men oj, vad man får försvara sig! Ut i det fina vädret, ta vara på dagen... Du ska väl inte vara inne nuuuu?! 

Jo, tänk att det ska jag! Varför ska jag utsätta mig för något som får mig att må dåligt? Ungefär som för de som är pollenallergiska och inte kan vara ute på hela våren. Jag kan ju i och för sig vara ute... men under vissa villkor - havet, skugga, vind....

Så jag tänker inte ha dåligt samvete. Jag får klaga, jag har inte bett om hetta och stekande sol. Lagom är min genomsvenska, norrländska paroll! 

Ikväll däremot, när solen sänker sig och skuggorna blir längre, då smyger jag sakta ut och tager mig en promenad någonstans och njuter av alla dofter som samlats under dagen. Då är det min tid....

Men till veckan drar jag norrut, till Lill-Stugan, Rävarumpan, vid Västerfjärdens strand och där lever jag mitt uteliv. I skugga eller sol, med havsbris och vågor och har det bara så bra....