Sommarens varmaste dag hittills. Sommarens vackraste? Nej, det har varit fint länge och det kommer att fortsätta... Men varmt är det som sagt, +25 i skuggan nu.

Vad gör då jag? Förskansar mig i hemmets mörkaste vrå, i klädkammaren där jag har min fasta dator installerad. Här sitter jag och trycker, ljusskygg och blek...

Faktum är att jag inte mår bra i värme... jag får värk, i kroppen och i värsta fall i huvudet vilket jag har nog av ändå. Men får jag sitta på klippor vid havet funkar det. Det gäller bara att ta sig dit, har ingen AC i bilen så idag får det vara. 

Jag blir inte brun heller. Efter ungdomens kämpande och provande av allehanda produkter insåg jag vid 30 års ålder att jag faktiskt inte blir brun. Detta efter ett par års svåra soleksem som troligen framkallats av allsköns kemikalier. Det gick inte över förrän jag började använda biologiska hudkrämer. Jag brukar kunna bli lite mörkbeige om det är en fin sommar och jag är mycket ute. Men annars hjälper inte reklamens alla löften eller tips man får. 

Men oj, vad man får försvara sig! Ut i det fina vädret, ta vara på dagen... Du ska väl inte vara inne nuuuu?! 

Jo, tänk att det ska jag! Varför ska jag utsätta mig för något som får mig att må dåligt? Ungefär som för de som är pollenallergiska och inte kan vara ute på hela våren. Jag kan ju i och för sig vara ute... men under vissa villkor - havet, skugga, vind....

Så jag tänker inte ha dåligt samvete. Jag får klaga, jag har inte bett om hetta och stekande sol. Lagom är min genomsvenska, norrländska paroll! 

Ikväll däremot, när solen sänker sig och skuggorna blir längre, då smyger jag sakta ut och tager mig en promenad någonstans och njuter av alla dofter som samlats under dagen. Då är det min tid....

Men till veckan drar jag norrut, till Lill-Stugan, Rävarumpan, vid Västerfjärdens strand och där lever jag mitt uteliv. I skugga eller sol, med havsbris och vågor och har det bara så bra....

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Det var ett tag sedan... Long time, no writing...   Sist skrev jag om min förra chef som vågade tro på mig, utbränd gammal käring. Dock nådde hon inte ända fram, trots att hon nog ville. Inget fast jobb, bara förlängning på förlängning och en lön...

  Vet ni, jag har helt slutat söka jobb. Det är ingen idé för någon som jag. Äldre, med en sjukdomshistoria bakom mig.   Men har ni tänkt på en sak, ni arbetsgivare?   I min ålder vabbar man aldrig. I min ålder har man rätt lång arbetsli...

  Nobelpriset i medicin går till alla kämpande sjuk- och undersköterskor på våra sjukhus.   Nobelpriset i ekonomi tilldelas alla ensamstående mammor som får barn- och underhållsbidraget att räcka till en ständigt växande, krävande barnaskara va...

Ja, jag vet att det här är negativt. Men så här känns det nu och det tänker jag skriva om. Oavsett alla förståsigpåare, besserwissers och förespråkare av attraktionslagen. Nej, tanken skapar inte allt. Nej, det går inte att tänka sig frisk. Nej, det ...

I barndomslandet lekte vi jämt. Vi var ute jämt. Hade vi roligt jämt? Nej, kanske inte. Det var inte så roligt när man inte fick vara med.    Så känner jag litegrann nu. Faktiskt. Jag får inte vara med. Inte på jobbet där man nu planerar för utve...