Den här tiden på året är det segt inom handeln - folk ligger hemma och liksom tar sats inför julhandeln som som vanligt väntas slå rekord. Finanskrisen, hur var det med den? Och miljön....procucera, konsumera....det är mycket vi behöver och mycket vi måste ge bort i jul för att visa hur mycket vi älskar varandra. Men när papperet sönderslitet ligger över hela golvet och alla omsorgsfullt krullade snören dragits ut och allt ska in i pannan.....hallå?

Men, det var inte det jag skulle skriva om. Varför kommer jag hela tiden in på annat än jag tänkt?  Förresten, svara inte på det sista.

Jag skulle ju berätta om min seeeeega dag på jobbet. Inga kunder just, några titt-tanter, några strumpor....ett par dyrare bh-ar....men efter kl 13 - Nada! Nothing! Rien! Ingenting!

Dött, mörkt, regn - kändes som om jag var "the only living girl in Härnösand" - klockan på väggen segade sig fram, jag vet inte hur många gånger jag tittade på den och den stod bara på 10 i fyra.....igen och igen och igen....

Just det, den hade stannat! En halvtimme hade gått utan att jag ens reflekterat över att klockan faktiskt stod! Och jag hade verkligen tittat på den ett antal gånger. (Det här, förstår ni, mina barn, är en gammaldags rund klocka med siffror runt kanten för att markera timmar och två visare, en mindre för nämnda timmar och en lite längre för att markera minuter) Det var alltså dessa visare som stod stilla......

Så, jag hade att göra en stund med att leta batterier, hoppades t o m att jag skulle få ge mig ut och inhandla några men det fanns i kylskåpet. En gammal skröna säger att man ska ha batterier i kylskåpet för de håller längre. Har det någonsin varit sant? Nagellack ska man också ha där, speciellt när det börjar bli gammalt för det blir mer lättflytande och man får ut det sista....Se där, nu kom jag in på nå´t annat igen...

Alltnog, jag bytte batterier, ringde min kollega i Övik och skrattade en stund, hon hade det lika seeeeegt som jag.

Då var klockan halv fem....5 minuter i 6 (vi stänger 18.00, alltså) kom en tjej in och skulle prova badkläder. Är det inte typiskt? Men serviceminded som man är fick hon prova, dock handlade hon inget. Några minuter över 6 kunde jag låsa, räkna kassan, gå och handla lite på Hemköp och sedan fara hem....i mörkret och regnet. Men nu är jag ledig i morgon i alla fall...så, jag har liksom fredag igen idag!

Se även blogginlägget i oktober - "Tisdag - eller nå´t"

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Det var ett tag sedan... Long time, no writing...   Sist skrev jag om min förra chef som vågade tro på mig, utbränd gammal käring. Dock nådde hon inte ända fram, trots att hon nog ville. Inget fast jobb, bara förlängning på förlängning och en lön...

  Vet ni, jag har helt slutat söka jobb. Det är ingen idé för någon som jag. Äldre, med en sjukdomshistoria bakom mig.   Men har ni tänkt på en sak, ni arbetsgivare?   I min ålder vabbar man aldrig. I min ålder har man rätt lång arbetsli...

  Nobelpriset i medicin går till alla kämpande sjuk- och undersköterskor på våra sjukhus.   Nobelpriset i ekonomi tilldelas alla ensamstående mammor som får barn- och underhållsbidraget att räcka till en ständigt växande, krävande barnaskara va...

Ja, jag vet att det här är negativt. Men så här känns det nu och det tänker jag skriva om. Oavsett alla förståsigpåare, besserwissers och förespråkare av attraktionslagen. Nej, tanken skapar inte allt. Nej, det går inte att tänka sig frisk. Nej, det ...

I barndomslandet lekte vi jämt. Vi var ute jämt. Hade vi roligt jämt? Nej, kanske inte. Det var inte så roligt när man inte fick vara med.    Så känner jag litegrann nu. Faktiskt. Jag får inte vara med. Inte på jobbet där man nu planerar för utve...