Hurra!

Jag har fått Spotify....äntligen, det var min son som skickade en inbjudan och jag tog så gärna emot den - reklamvarianten....ids inte kosta på mig att vara utan, så mycket är det inte och det är ju reklam överallt ändå.

Otroligt duktig och teknisk som jag är lyckades jag installera och få igång det också och i morse tog jag ner högtaleriet från datorn uppe (hittills har jag suttit med lurar härnere..) så nu kan jag poppa på och konkurrera med sporten på tv:n.

En sensation jag inte räknat med var att baslådan som står på golvet under skrivbordet vibrerar och vibrationerna fortplantar sig upp i stolen jag sitter på. Hmm.....

Men bara på rockiga låtar med basgångar som ligger tungt i botten.....

Just nu är det Definitive 70's som rullar på....Johnny Cash "A thing called love".

November är snart över....igår och idag har det INTE regnat - hundarna har fått springa över lägdan två da´r i rad och sover nu lätt chockade och med träningsvärk. En kund sa häromdagen att november gör en inte besviken, man kan lita på den månaden. Och det är sant - om vi nu blir besvikna på att det inte blir som vi förväntat oss behöver vi inte oroa oss i november i alla fall. Det blir som man trott.

November måste känna sig missförstådd - det är ändå en månad där naturen nästan saktat in och lagt sig i dvala för att invänta kyla och snö. Allt har sin tid och om inte november fanns kanske inte naturen skulle hinna med.....bonden skulle inte hinna få in fåren, klippa dem och släppa loss baggen att göra sitt.

Nästa söndag är det advent och vi går in i väntan på julen, naturen lägger sig helt till ro och yuletiden är inne. Men mer om det senare - måste ju ha nå´t att skriva om i december också....

I natt var det stjärnklart och jag stod ute en stund med hundarna när de kvällskissade. Att bara stirra upp i en stjärnhimmel - har ni hört att stjärnorna låter? De knastrar och liksom "flistrar" (se där, ett nytt ord!) Jag hör det i alla fall!

Och på tv var det Last Night of the Proms....jag kan inte leva utan musik, jag bara vet det! Måtte jag inte helt tappa hörseln, som det är nu hör jag det jag vill och det räcker alldeles utmärkt!

I morse såg det ut så här, lägg märke till iskanten runt bortre sjöstranden.....snart ligger isen fast och kall och man kan gå hur långt som helst.

November är snart över. December är snart här, det är en månad till vintersolståndet.

A walk on the wild side....Lou Reed...bra bas på den låten!

 

Lie

22 november 2009 17:18

Fnissar åt vibrationerna, som fortplantar sig till stolen... :-D
Väldigt vacker bild. Jag vet att många ojar sig över november, men jag tycker den har sin charm, även om det spöregnat idag... i min lilla stad... är en strof ur en sång.

http://liesblogg.bloggplatsen.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Det var ett tag sedan... Long time, no writing...   Sist skrev jag om min förra chef som vågade tro på mig, utbränd gammal käring. Dock nådde hon inte ända fram, trots att hon nog ville. Inget fast jobb, bara förlängning på förlängning och en lön...

  Vet ni, jag har helt slutat söka jobb. Det är ingen idé för någon som jag. Äldre, med en sjukdomshistoria bakom mig.   Men har ni tänkt på en sak, ni arbetsgivare?   I min ålder vabbar man aldrig. I min ålder har man rätt lång arbetsli...

  Nobelpriset i medicin går till alla kämpande sjuk- och undersköterskor på våra sjukhus.   Nobelpriset i ekonomi tilldelas alla ensamstående mammor som får barn- och underhållsbidraget att räcka till en ständigt växande, krävande barnaskara va...

Ja, jag vet att det här är negativt. Men så här känns det nu och det tänker jag skriva om. Oavsett alla förståsigpåare, besserwissers och förespråkare av attraktionslagen. Nej, tanken skapar inte allt. Nej, det går inte att tänka sig frisk. Nej, det ...

I barndomslandet lekte vi jämt. Vi var ute jämt. Hade vi roligt jämt? Nej, kanske inte. Det var inte så roligt när man inte fick vara med.    Så känner jag litegrann nu. Faktiskt. Jag får inte vara med. Inte på jobbet där man nu planerar för utve...