Kom på i morse att jag skulle skriva om stress. Då hade jag en hel rad bra formuleringar och kvicka vändningar men eftersom dagen gått och jag inte har börjat har tanken stannat och hjärnan tömts. För att få en början söker jag på stress i Wikipedia och den första förklaringen lyder sålunda:

Stress är de fysiologisk-hormonella anpassningsreaktioner i kroppens organsystem som utlöses av fysiska och mentala påfrestningar, ”stressorer”. Den kan ha flera olika orsaker; inklusive smärta, nedkylning, rädsla och flykt.  En människa kan känna stress inte bara av överstimulering, utan även av understimulering.

Så långt Wikipedia. Det sista har jag tänkt en del på. Stress är oftast inte att ha mycket att göra, att ha mycket att göra kan i hög grad vara stimulerande så länge man har kontroll och tycker det är någorlunda roligt. Men det är också stressande att ha lite att göra, eller liten förmåga att göra saker. Som när man har ont i svanskotan och ryggen och huset slammar igen. Då vill man riva ut allt och dammsuga hörnen och vädra, bara för att man inte kan och orkar.

Nej, detta ska inte bli en litania över min gamla, skröpliga kropp, det är mest ett förtydligande av den stress man känner när man inte kan göra det man vill.

Och tvärtom, förr kunde man liksom boka in en lördag för en storstädning och så gjorde man det man skulle och så var det klart! Men innan man satte igång kunde det vara nog så stressande att veta att "jag måste ta itu...."

Jaja, fotboll på tv, det vill jag inte se, sitta vid datorn, mja, det vill inte nacken...hmm...kökssoffan med ett korsord...kallt och tråkigt.....sängen...nej, det är för tidigt!

Ut? Regn och blåst.....

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Det var ett tag sedan... Long time, no writing...   Sist skrev jag om min förra chef som vågade tro på mig, utbränd gammal käring. Dock nådde hon inte ända fram, trots att hon nog ville. Inget fast jobb, bara förlängning på förlängning och en lön...

  Vet ni, jag har helt slutat söka jobb. Det är ingen idé för någon som jag. Äldre, med en sjukdomshistoria bakom mig.   Men har ni tänkt på en sak, ni arbetsgivare?   I min ålder vabbar man aldrig. I min ålder har man rätt lång arbetsli...

  Nobelpriset i medicin går till alla kämpande sjuk- och undersköterskor på våra sjukhus.   Nobelpriset i ekonomi tilldelas alla ensamstående mammor som får barn- och underhållsbidraget att räcka till en ständigt växande, krävande barnaskara va...

Ja, jag vet att det här är negativt. Men så här känns det nu och det tänker jag skriva om. Oavsett alla förståsigpåare, besserwissers och förespråkare av attraktionslagen. Nej, tanken skapar inte allt. Nej, det går inte att tänka sig frisk. Nej, det ...

I barndomslandet lekte vi jämt. Vi var ute jämt. Hade vi roligt jämt? Nej, kanske inte. Det var inte så roligt när man inte fick vara med.    Så känner jag litegrann nu. Faktiskt. Jag får inte vara med. Inte på jobbet där man nu planerar för utve...