Idag blev jag less igen...och igår....jag skrev för ett tag sen om dessa klämkäcka tillrop när folk mår dåligt av olika anledningar.

Jag känner att jag vill ta upp det igen, apropå en del kommentarer jag sett och hört.

Om tankens kraft fungerade skulle ingen dö i cancer.

Om man skickar ljus och kärlek till någon som kämpar och som inte bett om det, kanske man förblindar den personen att se det den ska se.

Om någon mist en anhörig, tänker just nu på de som saknas efter tsunamin vid Samoa - säger man till den mamman att välja glädje och lycka just nu?

Det är enkelt att välja glädje.....men inte alltid, och inte hela tiden. Var tyst och deltagande istället - jag finns här för dig, jag tänker på dig!

 

Lie

4 oktober 2009 18:42

Jag tror inte att någon egentligen menar att tankens kraft - bara så där - botar cancer, men de val vi gör, påverkar ju faktiskt vår hälsa. Men det finns ju dom, som ju motat cancern med sin vilja och liskraft och i boken Resan får man ju följa författaren Brandon Bays, jobb med sig själv... som faktiskt gjorde att den hittade tumören, innan operationen hade försvunnit.

Men jag håller med dig om det där alldeles för klämkäcka ;-) det kan låta och se väldigt påklistrat ut. Är jag ledsen, vill jag naturligtvis hellre ha ett deltagande, gärna att du sitter tyst bredvid mig... ja. Det är en balansakt, för jag vill också.. om jag fastnar i negativa tankebanor, att du hjälper mig att vända...

http://liesblogg.bloggplatsen.se

 

Jag själv

4 oktober 2009 21:20

Ja, jag tror det "kom ut lite fel". Menar naturligtvis inte att slå ner på tankens kraft i sig, utan det är det klämkäcka och flåshurtiga jag vänder mig mot.
Men bloggen är min "ventil" och ibland öser jag ur mig....:-)
Förlåt om jag sårat någon!

 

Susanne

5 oktober 2009 18:06

Ja, visst är det underbart att ha en blogg. Den har hjälpt mig mycket. Jag har fått fatt på en hel del i mig själv och njuter varje gång jag får en ny tanke till en ny text. Vad kommer jag att lära mig nu??

En text väcker olika känslor i oss alla och kan missuppfattas. Vi är alla små varelser som inte vill bli missförstådda eller sårade. OK- jag är...
Jag tänker ibland på att det bästa med en bok är inte de tankar den innehåller utan de tankar den framkallar...och vi skriver ju små små böcker i våra bloggar... :)

http://www.susannesliv.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Det var ett tag sedan... Long time, no writing...   Sist skrev jag om min förra chef som vågade tro på mig, utbränd gammal käring. Dock nådde hon inte ända fram, trots att hon nog ville. Inget fast jobb, bara förlängning på förlängning och en lön...

  Vet ni, jag har helt slutat söka jobb. Det är ingen idé för någon som jag. Äldre, med en sjukdomshistoria bakom mig.   Men har ni tänkt på en sak, ni arbetsgivare?   I min ålder vabbar man aldrig. I min ålder har man rätt lång arbetsli...

  Nobelpriset i medicin går till alla kämpande sjuk- och undersköterskor på våra sjukhus.   Nobelpriset i ekonomi tilldelas alla ensamstående mammor som får barn- och underhållsbidraget att räcka till en ständigt växande, krävande barnaskara va...

Ja, jag vet att det här är negativt. Men så här känns det nu och det tänker jag skriva om. Oavsett alla förståsigpåare, besserwissers och förespråkare av attraktionslagen. Nej, tanken skapar inte allt. Nej, det går inte att tänka sig frisk. Nej, det ...

I barndomslandet lekte vi jämt. Vi var ute jämt. Hade vi roligt jämt? Nej, kanske inte. Det var inte så roligt när man inte fick vara med.    Så känner jag litegrann nu. Faktiskt. Jag får inte vara med. Inte på jobbet där man nu planerar för utve...