Kanske ni tycker det är tidigt att skriva om julfirandet? Icke så, i förhistorisk tid var firandet redan i full gång.

Under folkvandringstiden, mellan järnålder och vikingatid, närmar sig kristendomen. Att Jesus redan var född var vi lyckligt ovetande om. Vår kulturkrets hörde till Norra Europa och det finns många likheter, bl a byggnadssätt, handel och annat.

Men...firade man jul? Ordet fanns på vikingatiden, det vet man. Man sa "dricka jul" och julen var en lång tidsperiod. Man följde livets hjul, årets hjul och det var solen och naturåret som bestämde tiden. Man trodde gudarna skapat månens ny och nedan för att mäta tiden åt människorna. Det har blivit en förskjutning i tid för månvarven och naturåret stämmer inte riktigt överens längre. Förr inföll Lucianatten och  julnatten samtidigt - det var årets mörkaste tid. Perioden omfattade 3-4 veckor totalt.

Arbetsåret var slut, naturåret var slut, sländan som spinner Livets Tråd stod stilla (och det är Freja-Tenen på himmelen, det vi kallar Orions bälte idag) och de döda kan komma upp ur dödsriket. Skörden var bärgad, tröskningen avslutad, brödet bakat, grisen slaktad (och lammen) fisken lutad, ölet och mjödet bryggt - förråden fyllda - en utmärkt tid för fest!

Man skurade stugan, ofta barfota med vitmossa, stugan bonades också, (man hängde bonader på väggarna för att motverka draget, det blev "ombonat"), gårdsfolket badade (i samma vatten och lämnade det sista kvar till de döda) och fick rena kläder och åtminstone ett nytt plagg. Golvet fylldes av halm som ansågs mycket magisk. Elden var viktig, den skulle tändas av de äldre och det var viktigt att den hölls brinnande hela julen.

På julnatten sov familjen i halmen, de döda kom tillbaka och skulle få sova i sängarna. För deras skull stod också bordet dukat med mat och dryck hela natten. Men de som dött en för tidig eller våldsam död ville man inte ha in i stugan. De drog omkring med Oden och hans följe och för att lura Odens häst, Sleipner, satte man upp en havrekärve på en lång stång åt honom att äta så att han inte skulle landa på gården. På julnatten ska man inte vara ute, och om man nu måste gå ut, helst inte möta eller prata med någon.

På julbordet fanns en brödkaka som låg framme hela julen, grishuvud, rotfrukter, fisk, fläsk, mjöd och öl. En skål utbringades till "árs och fridhars" som betydde att man önskade ett gott år för grödan, fisket men också för fruktsamhet för människor och djur samt enighet mellan fränder - fred alltså.

Man lekte jullekar, man klädde ut sig, gjorde masker av halm och lekte blindbock. Halmen från lekarna och från golvet hade magisk kraft och togs tillbaka till åkern när det var dags för vårsådden. Man sjöng och berättade historier.

Tomten var ett naturväsen som bodde på gården. Det var viktigt att hålla sig väl med honom, han var vresig och bestämd men blev nöjd när han fick en tallrik gröt med en smörklick i!

Det var slutet på ett år och början på ett nytt med fruktbarhet för naturen, människor och djur...

Vintersolståndet är om bara 10 dagar...så skönt att det vänder!