Dit vill jag åka fast jag vet att det antagligen inte kommer att ske

Även för en pessimist som jag låter detta lite väl pessimistiskt…. Men då säger jag så här – jag skulle vilja åka till stugan nu och det vet jag kommer inte att ske! Förpliktelser och smärtrehab på måndag lägger stora käppar i det hjulet. Men om ett par veckor bär det iväg!

Och apropå pessimister – för mig är det att vara beredd på det värsta, inte att vänta sig det värsta för det gör jag inte.

Om jag då kopplar tillbaka det till stugan – värsta scenariot där är att vi helt enkelt inte hinner upp i höst innan halka, is och snö. Vad gör jag då? Jag kan be grannen gå och titta till, jag kan helt enkelt strunta i att trallen ligger ute, den får väl ligga ute en vinter då, det gör inte sååå mycket. Borden står under tak på verandan, tar ingen skada. Flaggan hänger ute, det är väl bara trevligt det?

Hade tänkt ta hem och tvätta gardiner mm – det kan jag göra på första vårturen. Se där, så talar en sann pessimist som har vissa optimistiska drag ändå, tydligen   

I övrigt händer det numera att jag faktiskt sover hela nätter utan huvudvärk – bara en så’n sak och jag gläds varje morgon jag får vakna så. Men oj, vad trött jag är… det kommer liksom efter, som Arboga-ölet en gång gjorde.  Behövs nog många sådana nätter innan tanten är i fas.