Jag märker att jag mer och mer avskyr att städa, det är inte roligt ens när det är gjort och det är fint....för då är jag så svettig och så trött och har så ont.

(Hmm...nu stannade det en traktor med släp utanför och från släpet hör jag...Bäää, bäääh, baaä...bäähäääää....Nåja, det var en parentes och en lammleverans till oss.)

Åter till städningen - tänkte just idag, när jag hängde över moppen, på när jag flyttade omkring som värst och städade ur ungefär en lägenhet om året, visserligen med hjälp av trogna vänner men nu var känslan densamma efter golven nere, som efter en 3:a på Uppsalavägen med trappa och allt. Och då pratar jag flyttstädning, inte veckostädning.

Finns det ingen skolungdom i närheten som vill tjäna en hacka? Men då kommer väl facket, eller Arbetsförmedlingen eller Försäkringskassan och jag åker dit på svart städhjälp och det ena med det andra. Men jag är ju sjuk? Får jag städa hemma då för Försäkringskassan? Jag blir ju dessutom utförsäkrad 1 juni - kanske de tycker jag ska städa nå´nstans då? Jag menar - kan jag städa hemma kan jag väl städa nå´n annanstans också?

Men jag kan ju inte det! Det är ju det jag inte kan! Moment 22....

Bytte också till sommartäcket i sängen....märkligt. Hörde på radion häromdagen, de hade en lyssnarfråga (tittarfråga höll jag på att skriva) om folk hade en sommargarderob som de plockade fram nu eller om de gick i ungefär samma kläder året runt. De flesta verkar köra samma stuk, vilket jag också gör måste jag säga....lite skillnad på jackor och skor och så, men annars, ungefär samma stil. Modern vart tionde år....

Åter till täcket. Jobbade för många år sedan med en kvinna som stolt förkunnade att hon tagit fram "höst-täckena". Det visade sig att de hade sommartäcken och vintertäcken och så några däremellan som fick duga under höst och vår. På den tiden hade jag/vi samma täcken året runt och fick komplettera med filtar om vi frös. Jag minns att jag stod där som en fågelholk och tänkte att jag aldrig hört talas om olika täcken för olika årstider. Tilläggas bör att jag var dryga trettio, småbarnsmamma och nybliven husägare - vi hade inte ens möbler att fylla upp hela huset.

Nu är jag gammal och utsliten och behöver täckas över, minsann. Vi köpte på Ikea för ett par år sedan ett s k "Årstidstäcke" i dun. Det är tre täcken i ett. Ett tunt, ett tjockare och så kan man sätta ihop dessa två för att få ett supertjockt täcke. Väldigt snillrikt och genomtänkt - heja Ikea!

Nu i vintras var faktiskt första gången vi använde den dubbla varianten! Men nu skiner solen, fönstren står öppna och vi ska ikväll inviga den tunnaste varianten för året!

Som kuriosa kan jag nämna att jag aldrig tidigare klarat av att dela ett stort täcke med någon av mina tidigare karlar (två stycken, det lät som om det var massor) men nu funkar det!

Så - nu är det städat (någotsånär) och renbäddat och fredag. Inte dumt, inte dumt alls!

 

helen

23 maj 2010 13:01

sånt täcke skulle inte funka här,
jag skulle sno det och till slut sparka ner det på golvet

http://helly.nu

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Det var ett tag sedan... Long time, no writing...   Sist skrev jag om min förra chef som vågade tro på mig, utbränd gammal käring. Dock nådde hon inte ända fram, trots att hon nog ville. Inget fast jobb, bara förlängning på förlängning och en lön...

  Vet ni, jag har helt slutat söka jobb. Det är ingen idé för någon som jag. Äldre, med en sjukdomshistoria bakom mig.   Men har ni tänkt på en sak, ni arbetsgivare?   I min ålder vabbar man aldrig. I min ålder har man rätt lång arbetsli...

  Nobelpriset i medicin går till alla kämpande sjuk- och undersköterskor på våra sjukhus.   Nobelpriset i ekonomi tilldelas alla ensamstående mammor som får barn- och underhållsbidraget att räcka till en ständigt växande, krävande barnaskara va...

Ja, jag vet att det här är negativt. Men så här känns det nu och det tänker jag skriva om. Oavsett alla förståsigpåare, besserwissers och förespråkare av attraktionslagen. Nej, tanken skapar inte allt. Nej, det går inte att tänka sig frisk. Nej, det ...

I barndomslandet lekte vi jämt. Vi var ute jämt. Hade vi roligt jämt? Nej, kanske inte. Det var inte så roligt när man inte fick vara med.    Så känner jag litegrann nu. Faktiskt. Jag får inte vara med. Inte på jobbet där man nu planerar för utve...