"Ålder spelar ingen roll såvida man inte är en ost" är ett citat som jag inte riktigt fattar. Om en lagrad ost är godare, då spelar väl åldern roll? Vin blir också bättre med åren, t ex.

Okej, vad är det som händer dådå? Jo, det mognar....vin mognar, ost mognar. Det finns färskt vin, det finns färskost, färsköl och det är gott för stunden....men moget, lagrat och utvecklat - det är grejer det!

Och förstås samma lika med människor! "Visdom är den kam och hårborste livet överräcker åt en när man blivit skallig" - ja, det är så dags det. Nu är det också så att vi kvinnor sällan blir skalliga och vad säger det? Jo, att vi bär visdomen med oss livet igenom. 

Nu ska jag inte hänga upp det här inlägget på citat och visdomsord. Nej, anledningen till att jag pratar om ålder är att i lördags fyllde min mamma 85 år. Vi hade en väldigt trevlig dag med alla de närmaste samlade, vissa visserligen via DVD, men i alla fall! Spöregn ute men ett stort och varmt kök räddade dagen.

Mamma/mormor/farmorsmor är liksom nestorn i familjen, "den gamla, den visa kvinnan", som yngre vänder sig till för att få råd och vägledning, stöd och värme. I min tes om livet finns den tanken att "i förritiden" när man levde tillsammans (generationsboende som det så snitsigt heter) tog de gamla hand om barnen medan föräldrarna arbetade, på gården t ex. Och vilka är egentligen bättre på att fostra barn än de som levt länge? De som har erfarenhet och kunskap och dessutom släppt prestigen och tempot i de s k produktiva åren....herregud, man är väl produktiv livet ut? Om inte annat producerar man i stillhet och tystnad kloka tankar där man ligger i sin säng på äldreboendet.....man kan också producera en hel del skit men det får andra ta reda på, om man nu inte hamnar på ett Carema-hem där det är mer osäkert.

85 år är en aktningsvärd ålder, även om det inte är en ost....vin kan nog klara sig så länge men hur bra är det då? Det liksom falnar och dammar till sig. Det gör inte min mamma, hon är pigg och alert i skallen, löser Melodikrysset, använder datorn till mail och till att läsa tidningarnas nätupplagor. Min mamma gillar sport och är jag hos henne får jag ingen vila från tv's sportsändningar där heller.....Det är som hemma på flera sätt!

Hos min mamma är alla alltid välkomna - så har det alltid varit, vad som än hänt har jag alltid haft nyckel hem. Pappa var likadan i det fallet och jag försöker vara likadan, jag har samma inställning men rent praktiskt funkar det väl inte alltid som jag vill.

På 85 år hinner man uppleva en hel del utveckling i samhället. Eftersom min mamma är född och uppvuxen i Finland fick hon uppleva andra världskriget på ett sätt som de flesta svenskar varken förstått eller hunnit glömma. Att som 15-åring behöva fly från bomberna i Helsingfors, mitt i natten med släckta billyktor. Att ha sin far, sin bror, sina kusiner ute vid fronten varav många inte kom tillbaka i levande skick. Svårt att förstå för oss i trygga Sverige men ändå fortfarande en verklighet för många av dagens flyktingbarn.

Att flytta från ett sargat, fattigt land till ett Sverige i tillväxt.....arbetskraftsinvandring....redan på 1700-1800-talet var finnarna kända för sin styrka och arbetsförmåga. Många byggen t ex anställde helst finska kvinnor för de kunde verkligen arbeta!

Min mamma var inte byggnadsarbetare, varken mursmäcka eller splitvedsjänta på sågverket, nej, hon arbetade på kontor åt SCA. En sensommardag var det surströmming och dans på Södra Berget och den dagen förändrades livet. Där träffade hon nämligen sin blivande man och min blivande pappa. Jag har många gånger hört berättelsen om hur de följdes åt nerför berget på hemvägen och stackars mamma var så kissnödig. När hon väl kommit hem (hon bodde hos sin faster och farbror då) tordes hon inte tända i badrummet för då skulle den stilige man som följt henne hem förstå att hon varit tvungen att besöka toan....

Under de följande åren åkte de ofta för att hälsa på goda vänner i Juniskär - en skön omskrivning för att mamma skulle kunna tillbringa natten i pappas lilla våning i stan. Det där gillar jag - redan på den tiden! Och det var tidigt 50-tal.....kärleken har väl egentligen aldrig kunnat stoppas?

Efterkrigstiden, 50-talet, kalla kriget, 60-talet med Kennedymorden, Martin Luther King, Woodstock-festivalen, 70-talet med hippies och disco, två ytterligheter. Jag kommer ihåg när mamma tog körkort, hur vi satt i baksätet och inte fick säga ett knyst och pappa skrek "slira på kopplingen"...badresor och resor till lill-stugan i Umeå, resor till Finland och hälsa på släkten och köpa Marimekko-tyg.....80-talet när barnbarnen kom, 5 stycken är det nu, 4 pojkar och en flicka, och numera också två barnbarnsbarn, pojkar det också.

Jag inser att jag har min mamma att tacka för mycket, min inställning till att alla människor är lika värda, att det finns nå´t högre än vi, respekten för erfarenhet och kunskap. Visst finns det massor vi inte håller med varandra om och visst kan hon fortfarande förvåna mig. Men på 85 år hinner man med en hel del.

Jag är glad att hon är pigg och kan vara ute och röra på sig, att hon orkar hänga med i samhället, ser på tv och hör på radio. Nej, min mamma är inte gaggig - lite glömsk ibland men det kan jag vara också.. 

Vi ´häler på - som man säger norrut och ser fram mot 90-årsdagen! Men vi hörs innan dess, det gör vi!

Grattis mamma!

Bara 15 år kvar till 100! 

Alex, Robin, Mats och Danne

  Lotta, Börje, Louise, Helen

Funderade lite på det där med positivt tänkande och optimism och sån´t...

För mig är positivt tänkande ett sätt att bara köra på, och stänga ute alla varningssignaler - nu ska vi tänka positivt, vad som än händer. Funkar inte för mig i alla fall!

Optimism är något annat - där är man medveten om vad som kan gå fel men har tanken att det ska nog gå bra! Vi fixar det! Det känns bättre....mer naturligt!

Hopp - ja, där hoppas man ju att allt ska gå bra, trots allt man vet. Svårt att hålla fast vid, men...

Tro, tillit - ja, det kommer att gå bra! Mirakel och underverk inträffar faktiskt. Ännu svårare att lita på men viktigt att förstå, det blir som det ska, även om det inte var det du väntade dig. Ofta blir det ännu bättre än du trodde. Man kanske kämpar för fel sak? 

Tålamod - ja, för mig som föddes helt utan är det svårt att förstå - ska man finna sig i allt bara för att det kanske blir bättre i slutändan? Citerar Hamlet "månn ädlare att lida och fördraga, ett bittert ödes styng av pilar - eller att ta till vapen mot ett hav av kval?" Alltså, ska man stå ut eller ska man kämpa.....

Jag får höra att jag är en positiv människa - så känns det inte. Men kanske i grunden? Annars hade jag väl inte orkat kämpa så länge som jag faktiskt gjort. Eller? 

Silence i Osho-leken motsvaras av Stjärnan i tarot-leken och står för mirakler, tro och styrka......  

Så bliva de då beståndande, tron, hoppet och kärleken - men störst av dem är kärleken.

Tjatar vidare med en dåres envishet...

men det här är faktiskt en stor grej!!!

Be there!

Spelet om Stenstan

Tänk att jag äntligen hamnat på rätt plats! På ett museum - bland alla andra fornminnen.....här! Kulturarvslyftet heter projektet och äntligen får jag leka "förr i tiden" igen, och få betalt för det.

Förr i tiden, ja...barnen som kommer till oss säger "i förritiden" och jag märker att vi andra också börjar säga det. Varför inte? Man måste tala med barn på deras vis....huvudsaken man förstår varann!

Hade man glasögon i förritiden? Hade man flätor i håret? Hade man brandsläckare? Mja, det är en eftergift åt säkerheten. Vår gamla zink-vattenkanna förslår inte långt men ser bra ut där den står bredvid elden.

I förritiden måste barnen arbeta....men i förritiden behövdes barnen, alla hjälptes åt. I förritiden hade man ingen mobil att sms'a med men man hade en näverlur, man hade sina ben och sin röst. Det var bara att ropa, kula, blåsa eller gå över till grannbyn.

I förritiden, på förritiden, under förritiden?

Då - förr i tiden, var allt inte alls bättre....stressen fanns men en annan stress. Rovdjur, väder och vind, sjukdomar, fattigdom....men en närhet till naturen och till varandra som ofta inte finns idag bland alla prylar.

Förra veckan (i förraveckan) satt jag och kärnade smör när en bil stannar på parkeringen ovanför. En man kliver ur på passagerarsidan och slänger en tom pet-flaska nerför slänten. Tidsåldrarna möts. I förritiden då man tog vara på allt och i nuförtiden då man slänger allt hursomhelst. 

Hur ska vi förstå att alla behövs, att allt är ett kretslopp, att allting finns, hela tiden....

Detta är min kunskap och erfarenhet av örter – jag gör inga som helst anspråk på vare sig vetenskaplighet eller underverk. Jag är varken biolog eller läkare….men jag har  sunt förnuft och respekt för vad naturen ger oss.

Örter samlas in i torrt väder och torkas, för att sedan användas t ex till:

Infusion eller te: Slå 2-3 dl hett vatten över ca 1 tsk av den torkade örten. Låt dra några minuter. Främst växtdelar ovan jord, blommor och blad används till detta.

Dekokt: Växtdetar under jord, alltså rötterna, färska eller torkade. Kokas i 10-15 minuter.

Olja: Packa färska blommor i glasburk eller flaska. Fyll upp med en fin olja, olivolja t ex, sätt på lock och låt stå, helst i solljus, i upp till 14 dagar. Sila sedan av oljan. Användes utvärtes för massage mm.

Tinktur: Gör likadant som med oljan men använd sprit i stället, olika styrka för olika växter.

Man kan använda färska örter till teer men tänk då på att ta lite mer eftersom koncentrationen av de verksamma ämnena inte är lika stark som i de torkade. Spara torkade örter i väl tillslutna glasburkar till nästa säsong. Ge då tillbaka till naturen det ni har kvar innan ni plockar nytt!

Glöm inte att tacka!

Tänk också på att lagom är bäst! Allt medicinskt kan vara giftigt så använd med förstånd. Örter med sammandragande och kramplösande verkan ska absolut inte användas då man är gravid! Var också vaksam på allergier!

Örter är heller inte en ”quick-fix” – det tar tid att bygga upp den hälsosamma effekten och man bör rådfråga sin läkare om man mår riktigt dåligt.

Följande örter brukar jag ta vara på och de finns nästan överallt i Sverige:

Björk: Stimulerar njurar, urin- och svettdrivande. Lindrar reumatism. Tappa sav strax innan det blir musöron, samla späda löv strax efter musöronen. Saven är rena hälsokicken och går utmärkt att frysa! I Finland säger man att man kan ”flytta finnar” genom att i bastun slå sig med en björkruska, först i sitt finniga ansikte och sedan på ryggen, då flyttar sig utslagen dit.

Blodrot: Används utvärtes för gurgling och pensling vid halskatarr, invärtes vid akut magkatarr.

Blåbär: Bra vid matsmältningsstörningar, t ex diarréer. Ät bären direkt eller drick som soppa, bladen som te. Innehåller antioxidanter, ger skydd mot infektioner, är antiviral, svampdödande och antibiotisk.

Johannesört: Känt för sin lugnande, antidepressiva effekt (kan dock sätta ner effekten av p-piller). Bra vid magbesvär. Oljan kan strykas på magen, men också på skador av alla slag.

Ljung: Urindrivande, bakteriehämmande i njurar och urinvägar. Används som hostmedicin, mot gikt och reumatism.

Maskros: Färska blad och örter är blodrenande och pådrivande vid lever- och gallblåsebesvär samt matsmältning. Rötterna kan man gräva upp på hösten och torka.

Nässlor: Rena vitaminkuren på våren. Plocka späda blad, gör te eller soppa. Man kan göra en utrensning med en kopp morgon och kväll under 14 dagar.

Rölleka: Stärkande, aptitretande, löser kramper och är bra för orolig mage, mens- och klimakteriebesvär (en klassisk kvinno-ört!) hemorojder och åderbråck. Också lugnande vid sömnbesvär, man kan hänga en knippa ovanför sängen.

Tall: Barren innehåller mycket C-vitamin, som är vattenlöslig. Koka upp vatten och lägg i barrnålarna, man kan gnugga dem lite. Låt koka 20-30 minuter. Sola bort barren och drick. Barren ska läggas i kokande vatten, C-vitaminet förstörs vid 70-90 grader.

Tallbarksdrycken är klar och röd som rödvin och smaken för tankarna till en tallmo om sommaren. Dessutom är den en av de starkaste antioxidanter man känner till.

Tallbarksdryckhar använts i Norden sedan urminnes tider och var känd för sina stärkande och lindrande egenskaper. Kloka gummor och gubbar ute i byarna tillredde elixiret av tallens bark och bast. Att få en dos av deras hemkokta elixir var ofta enda boten mot allehanda krämpor på den tiden det varken fanns apotek eller läkemedelsindustri. Numera håller den gamla kunskapen på att försvinna.

I Finland framställs fortfarande tallbarksextraktdryck enligt urgamla recept kompletterade med rön från modern forskning. Vetenskapen har visat att de gamla recepten verkligen fungerar - drycken är en av de starkaste antioxidanter man hittills har funnit. Kan finnas att köpa på hälsokostaffären – har inte hittat nåt recept på hur man gör den.

Vänderot/valeriana: Använd roten men försiktigt, den är giftig! Bra vid sömnbesvär, motorisk oro, hjärtklappning.

Älgört (älggräs, mjödört): Innehåller naturlig salicylsyra, därför smärtstillande och inflammationshämmande, som te, olja eller salva. Bra mot alla sorters matsmältningsbesvär från halsbränna till magsår, halsont, huvudvärk, suverän vid förkylning. Svalt te kan strykas på inflammerade ögon eller hud.

”Om det inte botas av bastu, sprit eller tjära, då är döden nära” är ett gammalt finskt ordspråk. Och Finland är ett föregångsland vad det gäller örtmedicin och hälsokost. Sedan mitten av 1800-talet, så har användandet av örtmedicin ökat sakta men säkert. Detta, tack vare den finsk/norske hälsopedagogen Are Waerland (1876-1955), som drog igång den alternativa livsföringen på allvar.

Högkänsliga pejlar in vågor i luften 

heter en artikel i SvD i dag. Funderar på hur det var förr? Vad gjorde man då? Bet ihop och jobbade på i skola och arbete. Är det vi som kraschat nu? Var det vi som gick i hjälpklass eller obs-klass? Eller har tempot i samhället skruvats upp så till den milda grad att vi blir mer mottagliga? Det är ju intryck överallt!

Hur många ADHD-ungar är oförstådda HSP-are? Deprimerade? Borderline? 

Bokstäver hit och bokstäver dit.....jag gjorde testet och fick alla rätt - eller alla fel beroende på hur man ser det. Jag är HSP - högkänslig. På gott och ont......

Det är dyrt att vara fattig. Den fattige kan aldrig storhandla, den fattige får gå på macken och köpa minsta förpackningen av smör och bröd. Den fattige har ingen sked när det regnar manna, den fattige har inga åror när det regnar överhuvudtaget.

Det snackas om barnfattigdom nu. Det förvånar mig inte. Effekterna av de sorgerliga borgerligas polititk visar sig nu. Utfösäkring och arbetslöshet och indragna bidrag bidrar till att barn inte kan åka med på utflykter, barn kan inte köpa glasögon, barn kan inte ha matsäck med, barn kan inte bidra till klasskassan. 

Jag kan berätta om hur det är att vara utan pengar. Fattig har jag aldrig varit, jag har alltid haft nån form av inkomst, jag har inte behövt sociala ännu.....men.....

Föreställ er känslan när barnbidraget ramlar in och man kan köpa färskt bröd, grönsaker och frukt! Att frossa i en mjuk macka med ost! Att få äta en apelsin efterpå.....Det är lyx förstår ni, inte Thailandsresor och skidsemestrar. 

Been there, done that.....snålat och vänt på varje slant. Handlat på bensinkortet i slutet av månaden....och allt blir bara dyrare då. Små förpackningar, inget urval och ränta på det. Lyxfälla? Vadå för lyx?

Jag är glad att mina barn är vuxna nu och klarar sig själva. Jag är glad att jag har en sambo och att vi kan dela på eländet - har inte han så har jag och tvärtom.

Men tro mig, jag vet hur det känns...jag vet hur det är ....och så ska det inte få vara! Inte för de som sköter sig och inte för barn! 

Det är emot min livsfilosofi att önska någon olycka, jag kan bara hoppas att den gudomliga rättvisan fungerar och att många kommer att bli väldigt förvånade när de kommer över på andra sidan!

Hoppsan - jag hade fel.....men det fattar de väl inte då heller! Instant Karma's gonna get you....gonna knock you off your feet.....

Kanske på väg mot nåt bättre?